blueeyedgirl

Jag snorar och håller på.. sover inte på nätterna för jag är så täppt i näsan.. jobbigt.. jag vill inte vara sjuk just nu. Imorgon är det ju fest o zumba marathon... vill och ska gå på det!!

Jag fick lite kommentarer till mitt förra inlägg.. från en som jag inte känner (tror jag inte iaf) o en från en som jag har träffat :)
Relationen med Ed är som den är mycket pga att vi bor på olika världsdelar.. som Just another crazy blonde skriver så är långdistans inte att leka med och det är svårt att ha ett "riktigt" förhållande när man inte ses.. men nu blir det förhoppningsvis ändring på det..

Det är just nu som det känns så otroligt frustrerande när det är nya regler som har gjort att han ska komma hit så mycket svårare.. så nya regler att de började gälla i maj månad. Dvs alla som kommer in i detta land måste göra en Biometri (fingeravtryck och foto) som sätts in i ett chip och som utformas till nåt som heter UT-kort. Detta UT-kort måste alla ha från maj månad. Man gör en biometri på svenska ambassader runt om i världen MEN i dominikanska finns det ingen svensk ambassad och det är där problematiken kommer in. Ed måste alltså åka till ett annat land där de har en svensk ambassad. Jag har lagt ner nästan 1000 kr och 100 tals timmar på att ringa runt till olika svenska ambassader för att få veta hur det funkar och vid varje har jag oxå fått veta att jag måste kolla med det landets ambassad om han dessutom behöver visum för att komma in i det landet, ex kuba. Alltså har jag fått ringa hit och dit under två veckors tid. Vid två ambassader blev jag dessutom hänvisad till att kan du inte göra på ett annat sätt, han får schengenvisum och kan åka till Sverige och lämna biometri här. Men efter mycket telefonsamtal igen så fick jag veta att det inte går.
Alltså ingen verkar ha direkt koll eller bra information (migrationsverket sa inte ens till mig förrän jag ringde dem att han var tvungen att göra en biometri på en svensk ambassad). Informationen har varit minst sagt dålig och jag har blivit kastad fram och tillbaka som en boll.. därav min frustration!

Som Amanda skrev så verkar jag vara så negativ.. ja för dem som känner mig så vet dem att jag har varit negativ under många många år men att jag nu innan sommaren "vaknat upp" och insett hur jag varit.. jag har börjat gå till en psykolog för att kunna hantera mina tankar som ställer till det för mig.. Men du kan inte ändra ett beteende över en dag det tar tid och speciellt när jag får motgångar.. då faller jag lätt tillbaka i det negativa igen..
Jag har känt mig ovanligt glad och positiv under sommaren och känt mig "på rätt väg" vilket jag inte gjort på väldigt länge men som sagt när jag får motgångar så kan jag ännu inte hantera det så bra..

Dock har det nu kommit ett ljus i tunneln och Ed är på väg till en svensk ambassad.. dock kommer jag inte att andas ut förrän han kommer hem från detta land.. dvs torsdag nästa vecka.. sen är det bara att hoppas att UT-kortet och flyget till Sverige sker fort fort...

Nu känns det iaf som man kommit någon vart dock har man "tappat" snart två veckor av hans tid (alltså tiden han har blivit beviljad) och mer blir det eftersom kortet kanske tar 2-3 veckor innan han får det. Men nu känns det iaf som att det är på gång.. :)

Snart får Ed och jag vara tillsammans som ett par ska vara... då får man oxå se hur vårt förhållande fungerar och vad som händer.. jag har aldrig varit sambo så det kommer verkligen bli en upplevelse.. :)

Att ett förhållande ska vara lätt, fyllt av glädje och kärlek håller jag verkligen med om.. men jag tror att även där har mina tankar och rädsla för att bli sårad igen hindrat mig från att verkligen släppa loss och bara njuta, ta dagen för vad den är.. förhoppningsvis när han kommer nu så kanske jag kan göra det.. Nu vet jag om hur jag varit och att jag måste försöka kontrollera mina tankar..

Tiden får utvisa.. men nu börjar jag som sagt se ett ljus i tunneln efter mycket tjafs med myndigheter och ambassader.. :)